Jag kan inte förstå att det är sju år sedan. Sju år sedan jag vaknade tjugo över fyra och kände att någonting inte stämde. Sju år sedan mitt liv skulle förändras för alltid... Sju år sedan du lämnade oss. Saknaden efter dig blir inte mindre eller lättare att handskas med, tvärtom. I sju år har jag ställt frågan varför? Varför tog gud ifrån dig så tidigt från oss? Du som var den mest godhjärtade, snälla och bästa i hela världen? Du som aldrig skulle kunna ens tänka tanken att såra eller skada någon eller något. Men jag har aldrig fått något svar och kommer aldrig få det heller. Det är det som är det jobbigaste, att inte få något svar. Men jag vet att du alltid finns med oss, med mig. Du var min bästa vän. Med dig var allt så enkelt. Det var som att du förstod mig som ingen annan. Jag saknar att cykla upp till er och ha en heldag hos er. Sola i trädgården, laga mat, måla, kolla på Grease och Askungen och busa med farfar medan du stod bredvid och sa åt oss att ta det lugnt. Bara att få komma hem till er och springa in i din famn, dra in din lukt och känna mig så lycklig! Ingenting har blivit sig likt sedan du lämnade oss.

Folk sa till mig att sorgen skulle komma i olika faser och att jag vid ett tillfälle, förr eller senare skulle bli arg på dig, att känna mig övergiven. Men den fasen har jag aldrig kommit in i jag har aldrig varit sur på dig eller kännt mig övergiven, för jag vet att det inte var du. Det var inte du som bestämde. Hade du fått bestämma så hade du aldrig varit ifrån oss en sekund. Du hade velat vara där alltid, uppleva alla våra lyckliga stunder och glädjas med oss. För det var det du gjorde, du var glad för andras lycka. Hela du var bara lycka! Alltid när vi pratar om dig så pratar vi om hur du inte riktigt kunde uttala beige, att du pratade innan du tänkte, att dina vykort var iprincip oläsliga för du blandade danska och svenska när du skrev och du hade varken stor bokstav vi början av en mening eller punkt eller kommatecken, att du bara kunde stanna i fem minuter för du hade mjölk i bilen men tre koppar kaffe och två timmar senare var du fortfarande kvar och mjölken fick du förmodligen kasta när du kom hem. Du får oss alltid att le, även om du inte fysiskt är med oss.

Två saker som alltid gör mig så arg på mig själv när jag tänker på dig är sista gången jag träffade dig och sista gången jag pratade med dig. Sista gången jag träffade dig var på sjukhuset, när du varit inlagd och sjuk i nästan ett halvår. Du ville inte att jag skulle krama dig för du hade blivit förkyld och ville inte smitta mig. Hade jag vetat att det var sista gången jag skulle få se ditt fina ansikte hade jag skitit i förkylningen och bara kastat mig om dig och aldrig släppt taget.  Sist gången jag pratade med dig var några dagar innan du lämnade oss. Vi pratade om att du faktiskt mådde lite bättre, vet inte om du verkligen gjorde det eller om du sa det bara för att trösta mig. Innan vi la på så sa jag Jag älskar dig, vii ses snart farmor, eller hur? Du måste krya på dig och bli frisk! Du svarade Jag lovar Malin. Vi ses snart, jag älskar dig med! Men så blev det inte... Jag ångrar mig så mycket att jag blir arg på mig själv! Jag hade gjort vad som helt för att få krama dig eller få höra din röst nu. Vad som helst för att få dig tillbaka!

Jag saknar dig så mycket att det gör ont i mig. Jag vet inte hur många tårar jag fällt under tiden jag försökt skriva detta. Jag får så ont i mitt bröst och jag mår så dåligt. Jag vill bara ha dig här hos mig. Jag tror fortfarande att du ska sitta på din stol i köket hemma hos dig och farfar när jag kommer upp och hälsar på och att jag ska få höra din röst när jag ringer hem till er. Det gör ont. Jag har så mycket att berätta för dig. Så mycket jag vill att du ska veta och så mycket jag vill få råd om. Ingen förstår mig som du gjorde.

Alla tycket förmodligen att deras farmor är den bästa farmorn i hela vida världen! Men jag kan lova er att ingen var bättre än min. Fråga vem som helst som hade äran att få känna henne. Alla älskade henne. Alla älskade henne för att hon var äkta, givmild och så lätt att älska för hon älskade allt och alla. Guds Finaste Ängel <3

                                                      

                                                           Igår, idag, föralltid - Jag älskar dig